101213 -Dag 9, min tro.
Jag tror på ödet, slumpen, andar, vetenskap, annat liv i rymden, vänskap, glädje.... Ja, typ allt förutom gud.
Förresten tror jag inte på kärlek heller. Så var det så bra med det.
Anledningen till att jag säger emot mig själv och tror på både ödet och slumpen är att vissa saker bara är meningen, medans det ibland går fel och slumpas ut istället. Äh, kass förklaring.. Men jag tror allt har en mening, hur jävla dåligt det än är. Som om någon dör, då tror jag det är meningen att den människan ska vaka och skydda över någon annan. Men sen om någon äckligt rik snubbe vinner ytterligare en miljon på triss, ja, då är det slumpen. En fin blandning helt enkelt.
Andar tror jag på eftersom jag VET att dom finns. Gud tror jag inte på eftersom att jag VET att han inte finns. Vänskap tror jag på eftersom att jag VET att den finns forever, och kärlek tror jag inte på för att två människor helt och hållet lyckats bevisa för mig att det inte är på riktigt.
Så enkelt är det. Men, man kan ju ändra sig.
Man ska aldrig ge upp hoppet om kärleken.
Tricket är att man ska resa sig upp bara. Borsta av sig dammet och se fram åt.
Svar: Jag har inte gett upp, absolut inte. Men just nu tror jag inte på det. Inte förrns jag får bevisat för mig att det kan vara på riktigt. Blir man sårad på samma vidriga sätt med lögner och skit av två människor man verkligen älskat så försvinner tron. Tyvärr. Men, som sagt. Man kan ju ändra sig. Och jag ska blicka FRAMÅT, du anonyma människa.
Bra där! :)
Säger som Pumpa i Lejonkungen " man ska lämna sitt förflutna bakom sig" eller nåt sånt.
Bor du kvar i sveg?
Svar: "Lämna ditt bakomflutna före dig", är det faktiskt.. Ja, för det mesta. Östersund när det vankas skola. Inte för att jag förstår vad du har med det å göra när du inte ens säger vem du är? Men, jag är trevlig och svarar ändå.
