.

GRATTIS på 18-års dagen älskade vän!
Nu jävlar är det du som slutar toffla och hänger med ut på krogen. Bara satt du vet liksom.
Jag kommer tjata på dig vareviga dag tills du hänger med ut. En liten förvarning sådär.
Höhöhehehöhöhehehehe..

Du är det finaste jag vet, det finaste jag har, det finaste som finns.
Du är så otroligt underbar, fantastisk, kärleksfull, omtänksam och så fruktansvärt vacker. Jag uppskattar varje sekund jag får med dig. Du gör mig alltid så glad, och får mig alltid att känna mig älskad och uppskattad.
Helt ärligt, så trodde jag inte att det gick att vara såhär galet pirrigt fjärilar-i-magen kär som jag är i dig. Men det gick, och det går.
Du är kärlek!
Jag älskar dig, Kent Stefan Olofsson!

Sedär, det blev en OS-medalj i skidskytte ändå. Det var länge sen jag var såhär nervös vill jag lova. Satt på helspänn under hela loppet, och i slutet hade jag mest troligt högre puls än Mr. Ferry him self.
Sånt här borde man egentligen förbjuda sig själv att se på, för helt bra för hälsan kan det inte vara. Hjärtsnörpen liksom ligger och gror hela tiden. Ren och skär idioti. Men ack så spännande det är!
Kanadensare kan iallafall inte klockan. Det har jag konstaterat. Bedrövligt.

Här var det väluppdaterat förresten. Verkligen. Har liksom inte tid med sånt här längre. Men jag ska bättra mig. Det ska jag verkligen.

Godnatt.