.

Okej, här händer det inte mycket.
Ser att några tappra själar fortfarande läser den här otroligt händelserika bloggen. Så tänkte jag skulle ge er ett litet livstecken. 
Det enda jag gör är att jobba, sova och äta. Typ. 
Spelar lite wordfeud, blir sur när jag förlorar och ger mig inte förrns jag vunnit. 
Kollar facebook och förvånas inte över något längre. Facebook är en lokal skvallertidning som uppdateras en gång i minuten. Typ. 
Jävligt intressant ändå, men nog så irriterande. 
Mitt största intresse är att irritera mig på facebookare som inte kan stava, särskriver och inte har någon som helst aning om hur man formulerar en mening. Än roligare är det när dessa människor gnäller över att andra särskriver. 
Jag blir lika lycklig varje gång.

Jag är en upptagen människa som inte gör annat än arbetar och sover. Därav denna fantastiska uppdatering. Jag har inte så mycket att berätta nu heller, mer än att jag har köpt en rosa dator. Jag älskar den.
Ja.. Och i fredags ramlade jag runt på Sveg med min nya flickvän, även kallad Karolina Kristofferson, och andra roliga människor.  Alltså jag och KK, vi är inte homo eller så.. Det är bara det att hon är en flicka och hon är min vän. Flickvän. Fyndigt, I know.
Hon är liksom den sortens flicka jag gillar, för hon är tom och jag är tom och vi ramlar in på discotek, sen ramlar vi ut så vitt jag vet, och när vi ramlar ut så brinner vi upp i natten och skyller allting på våra fullehuven. Vi är så himla bra. Och hej förretsen, jag är kommateckensmissbrukare. Eller vad det nu än heter och hur det nu än stavas.
Jag är trött och borde sova. Jag måste kliva upp om mindre än sex timmar.
Och förresten är jag så himla nöjd över att inte behöva gå i skolan. I lööööööv arbetslivet.
Tack och godnatt.

The best way to get over someone is to get under someone else.
Kan det verkligen vara så enkelt?
En dag lär det ju märkas. Måste ske omgående så slipper jag bli bitter. Eller bittrare. Jag är redan bitter.
Gå här och ödsla kärlek i onödan liskom. Nej, nu får det vara nog.
Kärlek ska man ge till människor som förtjänar den. Men frågan är ju om jag har någon kärlek kvar efter att gång på gång på gång på gång öst kärlek över en människa som inte gett någon kärlek tillbaka.
Slöseri, som sagt. Well well, nog om det.
Jag håller på att tappa min sönderklämda nagel nu. Det är skitäckligt. Ont gör det också.
Ja, det är nu ni ska tycka synd om mig. Så tyck synd om mig.

Tack och hej.

And I'm gonna miss you like a child misses their blanket,
but I've got to get a move on with my life.
It's time to be a big girl now. And big girls don't cry.

..Så är jag egentligen för lat för att ha en blogg. Men eftersom att folk uppenbarligen är intresserade av att ta del av mitt liv så ska jag försöka skriva ändå.

Så, vad har hänt då?
-Jag har varit på min efterlängtade utlandssemester. Det var trevligt. Sista dagen brände jag baken, vilket resulterade i att flygresan (och bilresan.) hem på nio timmar kan liknas vid att sitta på en spikmatta lika länge. Den som inte kan förstå smärtan kan ju testa. Inte helt okej. Men men, jag överlevde. Och det är ju ändå huvudsaken. Eller hur?
-Jag har tagit studenten (!!!!!!!). Det var inte så roligt som alla säger att det ska vara. Överskattat, skulle jag vilja säga. Men jävlar i mig vad skönt det är att slippa skiten. Jag tänker aldrig någonsin ever igen sätta mig i en skolbänk. Bara så att alla vet det.
Visst, studenten och gymnasietiden hade säkert varit betydligt roligare om jag hade trivts i min klass. Men nu gjorde jag inte det. Vissa kommer jag sakna, andra inte alls. Det är mitt eget fel har jag fått höra. Men vad säger man? Gjort är gjort liksom.
-Jag har börjat jobba. Igen. På Mobacka. Precis som förra sommaren. Det känns bra. Till skillnad från många andra så tycker jag faktiskt att vårdbiträde är ett roligt yrke. Om inte annat ett väldigt tacksamt sådant. Det enda som är negativt med jobbet är att jag har två lediga helger på hela sommaren. Känns sådär. Men det kommer antagligen kännas helt jävla underbart när lönen kommer. Ur allt negativt kommer något positivt.
-Jag har blivit folkhatare. På riktigt alltså. En del människor är så fruktansvärt korkade så det nästan är lite sorgligt. I mitt nästa liv ska jag bli en humla. Just so you know.

Ja, och det var väl ungefär det. Har liksom inte hunnit med så mycket mer då jag jobbat nästan varje dag sen studenten. Jag har varit på björnspaning ganska många gånger också förresten. Helt utan resultat. Tråkiga jävla djur.
Just nu längtar jag bara efter att det ska bli sommar på riktigt och på att en nyfunnen vän ska anlända till Sveg så jag får någon att ha kul med all summer long.
En människa som har varit med om exakt samma sak som mig, en människa som tänker som mig, en människa som förstår mig och som faktiskt är typ precis som jag. Och som gillar samma musik som mig, icke att förglömma. Du är efterlängtad ska du veta!
Känns skönt att ha en sån människa nu då alla andra vänner befinner sig på annan ort och tror att man fastnar i Sveg om man åker hit. (Ja, jag drar alla över samma kam.) (Det gör jag med karlar också.)
Men nejdå, jag är inte bitter.

Tack och hej.

Idag är det fyra dagar tills jag åker till Kreta, och 14 dagar till studenten.
Jag är ledig från skolan hela veckan. Känns bra. Att det är mösspåtagning på torsdag gör inte heller saken sämre.

På lördag, alltså 21/5, så ska tydligen jorden gå under också. Enligt bibel-nissen som räknat ut allt det här så kommer det bli en ordentlig jordbävning på kvällen, och sen ska alla dö. Ungefär så. Han är stensäker (och typ hundra år gammal..), han hade inte ens en plan B, så säker var han.
Hemskt intressant tycker jag. Ska vi tro på allt sånt här så skulle jorden redan ha gått under tio gånger. Men vad vet vi? Jorden ska ju hinna gå under två gånger år 2012 också..
Ska bli spännade att se vad som händer. Jag har iallafall förberett mig genom att måla naglarna och smidit en plan på hur jag ska kunna vara så lycklig som möjligt de sista dagarna. För om jag nu ska dö så tänker jag göra det snygg (nåja..) och lycklig. 
Tack och hej.

 
 

True story. När livet bitchar så bitchar man tillbaka. Det bara är så. Så om livet bitchar hela tiden så blir man tillslut en bitch på heltid.
Well well, idag har jag typ 27 dagar kvar till studenten. Varav 10 är skoldagar. Det gör mig some kind of glad. Det är även 17 dagar tills jag får åka till Kreta. Har inte direkt något emot att spendera min studentvecka där faktiskt.
Idag har jag pressat i ett solarium för att inte skrämma slag på grekerna när jag kommer dit. Det gick sådär.
Jag har verkligen Sveriges sämsta pigment. Men hellre att jag bränner mig nu än då.
Känner inte riktigt för att liknas vid en kokt kräfta på studenten. Tyvärr så blir det nog så hur jag än bär mig åt. Eller så kör jag på solskyddsfaktor 50+ hela veckan, får ingen färg alls, och smörjer in mig med BUS när jag kommer hem och liknas istället vid en morot på studenten. Svårt val. Får fundera på den.

Nu är jag ledig resten av veckan eftersom alla i klassen förutom jag och 4 till ska till vårforum. Så lärarna ställde in våra lektioner. Bra skönt. Får se om jag orkar ta mig till forum på lördag. Känns lite lockande.
Men först tänkte jag packa in kusin Johanna, lillasyster och mig själv i min fina lilla bil och dra till rättvik på marknad.
Vi ska köpa billiga strumpor och godisremmar. Helt klart värt att åka hela den vägen för.
Annars händer det inte så mycket i mitt liv. Jag bara går runt och väntar på att det ska bli 1a Juni. Jobbar lite ibland, är lite kär, får inte så mycket kärlek tillbaka, klagar för mycket och bara är mig själv. Låter kul va?

Jag kanske kan verka bitter, men det är bara för att jag är det också.
Tack och hej.

Lite så känner jag i omgångar hela dagarna. Det går upp, och sen så går det ner. Sen går det upp.. Och ner.. Ja, ni fattar.

Annars då?
Jo, jag har börjat skolan igen.
Köpt en bil.
Klämt sönder vänstra långfingret i en dörr (kommer bli sjukt snyggt att vara nagellös där till studenten och allt.)
Nyss såg jag Paranormal Activity 2, jag fick hjärnblödning och hjärtinfarkt på samma gång.
Sen har jag fått reda på att jag är på Kreta när vi ska göra vårat delprov till gesällen, och hon som är ansvarig för det varken svarar eller ringer upp. Just my luck.
Jag har massa mer klag på lager, men det spar jag tills imorgon. Eller en annan dag.
Ni måste ju ha något att längta efter.
Förresten så hatar jag falukorv också. Speciellt ungsstekt med massa bostongurka och äckel. Äter hellre både blodpudding och lever på samma gång.

Tack och hej.

Igår när jag satt på praktiken och deppade över min kärlek så fick P4 jämtland mig på bättre tankar genom att spela finaste Håkan för mig. Världens bästa pepptext också. Det kom så lägligt.
Jag blev säkert världens lyckligaste människa just då.
Det är samma låt som en nyfunnen fin vän som också avgudar Håkan la upp i sin blogg för att hjälpa mig genom en hemsk period. TACK till dig, och tack till radio jämtland.
Nu vet jag att det blir som det blir, det är liksom inget jag kan styra över. Hur mycket jag än försöker.
Just wait and see.
Delar med mig av låten också ifall någon annan känner sig deppad.
Varsågoda!



Idag har jag förresten fått veta att min livmoder är liten och fin, och att mina äggstockar sitter där dom ska.
Känns skönt.
Tack och hej.

Det här är antagligen den roligaste filmen på hur länge som helst. It's so funny I'm gonna die. Den som inte skrattade åt det där är humorbefriad. På riktigt riktigt alltså.

Förresten har jag kommit på att jag vill jävligt mycket.
-Jag vill ha en bil (Hallå, jag bor i Härjedalen. Vill man förflytta sig här så måste man ha en bil..)
-Jag vill ha en lägenhet. Där ska jag kunna ha mitt garderobsinnehåll utspritt på golvet utan att någon behöver bry sig.
-Jag vill tatuera mig. Men jag vågar fan inte.
-Jag vill ta studenten nu. Helst igår.
-Jag vill ha lite kärlek från min kärlek.
-Jag vill vara ekonomiskt oberoende och aldrig mer behöva oroa mig för pengar och diverse räkningar som i dagsläget inte blir betalda av sig själva.
-Jag vill att det ska bli sommar så jag får börja jobba.
-Jag vill att alla jävla krig ska sluta.
-Jag vill ha en katt.
-Jag vill att Johanna ska få jobba på Mobacka med mig i sommar.
-Jag vill åka till Ullared bara för att det är en såndär grej man måste göra.
-Jag vill att det ska bli rättviksmarknad nu och att jag har en bil så jag tar mig dit.
-Jag vill att Luleå ska vinna SM-guld.
-Jag vill att alla dryga jävlar som uppdaterar varje sekund av sina liv på facebook ska sluta med det omgående, eller att jag ska ta mitt förnuft till fånga och helt enkelt ta bort dem från min vänlista eller alternativt dölja deras inlägg.
-Jag vill kunna laga mat som faktiskt är ätbar.
-Jag vill ha en iPod. En grön.
-Jag vill färga håret som nu börjar gå i en orange ton.
-Jag vill att mina ogjorda skolarbeten plötsligt ska vara gjorda av sig själva.
-Jag vill ha en vänner-box att förgylla mina ack så trista vardagskvällar med.
-Jag vill kunna åka snowboard utan att slå ihjäl mig.
-Jag vill att min BFF Anna ska slita sig från sin kille och komma hem åtminstonde en helg i månaden.
-Jag vill bli slank och vacker utan att träna, och utan att sluta med godsaker.
-Jag vill vakna en morgon och upptäcka att mina fräknar försvunnit för gott.
-Jag vill ha godis. Nu.
-Jag vill att Joakim Berg, sångaren i Kent för dom som inte visste det, plötsligt ska knacka på min dörr och sjunga utan dina andetag för mig.

Det var mest bara det jag ville säga.
Tack och adjö.

Fan vad lat jag är. Skulle kunna skriva en hel bibel varje dag här, men det orkar jag inte. Meeen, i lördags gjorde jag stylingar på sportringens modeller till Rosa Violen. Det var skitkul, och dom blev jättenöjda. Och snygga. Min lathet hindrar mig från att lägga in bilderna i datorn. Men det kommer väl så småningom.
Well, nu är det sista veckan på praktiken. Känns inte alls bra. Jag vill vara kvar hos Agneta och Lisa föralltid och jämt. Är inte det minsta pepp på att gå i skolan, men däremot jävligt pepp på att ta studenten och slippa eländet för gott sen.
Jag har också kommit på att det bara är skönt att inte "känna" så många i klassen, för då behöver jag inte sakna dom sen och inte heller spilla tårar över dom på studenten. Faaantaastiskt.

Förresten så hände en himla rolig grej sist jag jobbade. En tant frågade mig:
-"Är du i livet?"
-"Ja, det är jag." (En aning förvånad över frågan.)
-"Så det betyder att jag också lever då?"
-"Eeeh, ja det gör du."
-"Jaha"
Och sen var det inte mer med det.
Jag tyckte det var lite roligt. Inte direkt en fråga man får varje dag.
Äh, nu orkar jag inte sitta här och babbla på längre. Blir ju inget vettigt av det hur mycket jag än försöker. Ska bara dela med mig av mitt nya beroende i musikväg: The Hit Nation – I Want You To Want Me
Återkommer när jag har något vettigt (läs: mindre ointressant) att dela med mig av.
Tack och godnatt.

Bilen blev inte min. Försäljaren fintade och sålde den efter pappas kusin varit dit och kollat på den. Vi snackar inte många minuter efter här alltså. Jag blir fan irriterad. Jag ville ju ha den där bilen.
Skitliv.
Visste väl att turen hade vänt när jag först glömde köttfärsen och sen fick en brun avokado så det bara blev en halv guacamole..
Tack och adjö.