.

Äntligen torsdag. Nu ska jag städa nedersta våningen på senioren, sen slutar jag.
16.25 går bussen och då börjar yrandet för mig och Anna ordentligt vill jag lova.
Ses i dimman!

Jag är utarbetad. Igen. 7-16 jobb är nog inte riktigt min grej.
Eller så är det städning som inte riktigt är min grej. Känner mig lite osäker faktiskt. Kanske är det en kombination av dessa två som inte är min grej? Hmm.. Ja, vad vet jag egentligen?
Inte mycket skulle jag vilja säga. Men jag vet att storsjöyran börjar imorgon, och jag vet att jag ska ha kul. Eller ja, göra ett tappert försök till att ha kul iallafall.
Efter jobbet imorgon ska jag springa iväg och köpa thai-mat, sen ska jag och anna agera bussalkolister.
Nu ska jag nog försöka sova. Bäst att passa på nu liksom, för de närmsta tre dygnen kommer antagligen inte bjuda på allt för mycket sömn.
Så ja, godnatt.

men det visade sig dagen därpå att jag hade gjort fel, när jag gav dig en gloria.

Då var ännu en helg avklarad, och jag är fortfarande vid liv. Fantastiskt.
Jag måste passa på att meddela att jag nu officielt är som alla andra barn, för jag har nämligen skaffat spotify. Kan inte direkt påstå att jag förstår sådär överdrivet mycket, men jag vet iallafall hur man får fram musik. Bra musik. Och det är tydligen det som är själva grejen med det hela, så kanske är jag ganska haj på det ändå? Jaja, det funkar iallafall, och just nu lyssnar jag på Winnerbäck. Underbart!
Känner på mig att jag kommer bli en mycket flitig användare.

Helgen var toppen! Var som sagt hemma hos Fia på fredag kväll, det var lika flummigt som alltid. Vi spelade kort med våra småsystrar och faster. Först vänd tia och sen neger och president, jag var överlägsen i båda. Speciellt det sistnämnda. Faster blev så irriterad att hon gick och la sig, och dom andra gav upp ganska kort därefter.
Tur i spel - otur i kärlek, det kan ligga något i det faktiskt. Och nu när det går så bra att spela kort så lär ju det andra gå ännu mer åt helvete än det redan gjort, men vafan. Jag är pretty nöjd ändå. Kärlek är överskattat i vilket fall som helst, så mig gör det inte särskilt mycket om jag ska vara ärlig. Och jag är ärlig.
Men nog om det.
I lördags åkte vi in till kupolen på morgonen, sen kutade vi där som galningar för att hitta något att spendera pengar på. Det gick trögt till en början, men efter nån timme gick det relativt enkelt.
Jag fick iallafall med mig ett par jeans, ett linne, ett par svarta leggins, en väst, två t-shirts och en kjol. Och allt det gick på sisådär en tusenlapp. Inte helt illa. Jag övervägde att lägga upp bilder på mina inköp men det blev inte så. Kanske en annan gång, kanske aldrig. Det är sånt som märks.
På kvällen blev det kalas ute i trollebo. Det var trevligt och dom vuxna varianterna blev, som vanligt, alldeles för fulla. Vi ungdomliga varianter höll oss lite stadigare och lugnare. Jag fick till och med lära min pappa att bugga, det trodde jag faktiskt aldrig skulle hända. Men nu har det hänt. Jag är i chock.

Nu ska jag visst på storsjöyran också. Det kan bli mycket spännande. Första gången gillt liksom.
På torsdag efter en hård arbetsdag drar jag iväg, hoppas jag överlever även denna festival. Känns tveksamt eftersom jag antagligen kommer behöva gå hem till frösön själv varje kväll. Höhö.

Och ja, just det, jag ska få glasögon.
Känns halv bra. Visst, det är ju bra om det botar min huvudvärk, men det vore ju kul att passa i det också. Det gör inte jag. Inte alls. Har 11 par med mig hem nu som jag ska välja mellan, det kommer aldrig gå. Jag håller på att få ett nervöst jävla sammanbrott.

Läste nyss att blondinbella inte är blond längre. Alltså, va?! Hur tänkte hon där? När det man egentligen är känd för är just sin hårfärg, varför byter man då? Känns väldigt dumt. Fast egentligen, vem har påstått att blondinbella är smart?
Inte jag iallafall. Det här är bara ännu ett bevis för hur dum hon egentligen är.
Jag kommer skratta mig igenom resten av den här kvällen.

Min mamma säger att Zlatan ser ut som Thomas DiLeva..

Efter många om och men så är jag uppe, påklädd och näst intill vaken. Jag imponeras av mig själv.
Baksmällan övergick i nån sorts släng av halsfluss, så nu ska jag knarka pencillin i en vecka. Najs. Fast egentligen vet jag inte säkert om det är halsfluss, och det vet inte doktorn heller. Han var hel konstig. För det första hade han inte "doktor-kläder" på sig, utan vanliga gubb-kläder. Sen kollade han i halsen lite snabbt och sa att det såg svullet ut, fast det kunde ju vara så att min hals såg ut så i vanliga fall också, det visste ju inte han liksom.. Nähä tänkte jag, det är säkert därför det känns som att jag sväljer taggtråd varje gång jag dricker vatten, och därför halsmandlarna känns som fotbollar.. Men jag sa inget. Sen helt plötsligt hade jag möjligtvis astma. Ajo, tjena! Well well, jag fick pencillin iallafall, utan minsta lilla halsprov eller något. Bara en liten gissning från en konstig doktor.
All turbulens gjorde mig yr i huvudet, så jag satt och slet i mammas tröja, hon blev lite lätt irriterad sådär.. Sen sa jag att jag behövde luft, så mamma skulle följa mig ut. Vi kom till dörren, sen låg jag på golvet med benen upp och fattade inte ett smack. Fick ur mig ett: "Mamma, svimmade jag nu?" hon tittade på mig, skrattade lite och sa "ja, du svimmade."
Jaha, fan vad lustigt tyckte jag och fattade ännu mindre. Måste ha sett fruktansvärt roligt ut för dom stackarna som såg på. Kändes ändå ganska praktiskt att svimma på sjukhuset, för det kom en sköterska på en gång och kollade läget. Inte helt fel.

..Och så var det det där med härdalsyran då. Som sagt så minns jag inte allt för mycket, men det jag minns var fantastiskt roligt! Vi satt hemma på våran otroligt fina camping i början på båda kvällarna. Det bjöds på många skratt vill jag lova.
På fredagen tog vi oss inte ner på området förrns vid elva tiden tror jag. Tog ungefär en timme att ta sig från sunnanå till skolområdet, anledninden till det var en raggarrunda i morbror Hennings bil, vinporr på folkan och en kisspaus uppi väst i backen. När vi väl var på området upptäckte vi att anna var borta. Precis som vanligt och ingen blev förvånad.
Även Angelica försvann iväg i x-antal timmar. I efterhand fick jag veta att hon hade en "date" i minneslunden på kyrkogården. Romantiskt.
Behöver jag ens nämna att Fia också hittade sig en karl och försvann iväg..? hmm.. Jag blev i varje fall ensam kvar med lillasyster och lillkusin. Vi dansade disco. Jag kände mig ungefär som tretton år. Men det hade sina roliga stunder det med.
En annan rolig grej var att en kille som är ett år yngre än mig, alltså 17, köpte cider åt mig i öltältet, jag kunde fan inte köpa. Det kändes lite orättvist faktiskt..

På lördagen gick vi en sväng på marknaden, och så snygga har vi nog aldrig vart nångång tror jag. Trötta och jävliga. Orkade inte vara där allt för länge, så vi drog hem och intog soffläge framför skönheten & odjuret istället. Killarna drog till härjeåsjön och badade. När dom kom tillbaka var det bara att börja om igen. Välja nya kläder, sminka om oss, fixa håret och öppna dagens första cider.. Sen blev det mat och ännu mera alkohol. Hände inte så mycket mer på hemmaplan just den kvällen. Vi tog oss ner på området lagomt till starpilots började, men jag var inte riktigt i mitt fulla sinnesbruk och har ganska vaga minnen från det. Markus Fagervall minns jag inte alls, men säkra källor säger att jag stod vid scenen med dom hela spelningen, så ja får nog ta och lita på det. Efter det minns jag en dans till larz-kristerz, sen är det ganska mörkt faktiskt. Jag vet inte själv vem/vilka jag var med, och det är det ingen annan som vet heller. Ganska spännande tycker jag. Skulle vara roligt att veta faktiskt.
Jag blev i alla fall hemskjutsad kvart i två har jag fått höra. Där missade jag en hel kvart av rolighet. Väldigt orutinerat gjort av mig måste jag säga. Hem kom jag i alla fall och sen sov jag.
På söndagmorgon önskade jag mest att den dagen aldrig hade börjat.. Illamåendet stod mig verkligen upp i halsen, men äh, that's life. Mina fastrar skrattade åt mig. Jag förstår inte varför.. Även Marcus lillebror och hans kompis skrattade ut mig när jag kämpade mig in i deras husvagn för att hämta min dator. Det kändes vääääldigt frestande att städa ur husvagnen och plocka ihop alla flaskor + kapsyler, och det mina vänner, det var en hel del vill jag lova..

Här är då några av bilderna från helgen, resten finns på facebook:

Min baksmälla höll då som sagt i sig tills måndag. Jag mådde så illa att jag grät. Jag har fan inte gråtit sen senast jag grät över den där idioten som var min pojkvän, och det var ganska många månader sen. Sen dess har jag inte ens gråtit till grey's anatomy, så ni kan ju tänka er vart det illamåendet låg på en skala. Sen kan det vara så att det fanns fler bidragande faktorer till det, men det känns som oviktiga bagateller. Vafan, jag mådde illa liksom.
När jag vaknade igår så trodde jag att det fortfarande inte hade släppt, men det visade sig vara sjuklighet istället. Igen. När ska jag få bli frisk egentligen? Hoppas penicillin helvetet hjälper nu.

Självklart skiner ju solen idag. Antagligen bara för att jag är sjuk och inte kan gå ut. Gud är verkligen på min sida känner jag.

Förresten så är jag så fruktansvärt jävla irriterad nu så jag skulle kunna gå sönder. Jag trodde faktiskt att du var annorlunda, men ack så fel jag hade där. Tänk så fel man kan ha om folk alltså, det är helt jävla otroligt.
Men jaja, hämnden är ljuv. Så innihelvete ljuv.

Jag har drabbats av världens värsta baksmälla.. Ever!
Har precis tagit mig upp ur sängen, men tänker lägga mig igen precis just nu.
Det jag minns av helgen var galet roligt, synd bara att det inte är allt för mycket. Men äh, det är livet, som Marcus och Victor skulle sagt.
Nu tänkte jag gå och dö lite grann..
Återkommer!

Jag överlevde ännu en natt i härjeåsjön. Trots skrattkramper & hostattacker.
Förstår verkligen inte hur det kan gå att ha så roligt som jag har det med V & M, det är helt sanslöst. Men som sagt, fruktansvärt roligt! Risken att avlida i skrattkramper känns inte långt undan om man säger så.
Det är verkligen lustigt hur ord & meningar kan misstolkas till något det egentligen inte är, då oftast i en lite väl sexuell tappning.. Men vad gör det om hundra år egentligen? Just nu är det mest bara roligt. Jag tror inte att folk som inte vart med IRL kan förstå hur roligt vi har det, och det är väldigt svårt att förklara med ord.
Så to bad for you!

Av någon väldigt underlig anledning längtar jag tillbaka till skolan, inte till stan, bara till själva skolan. Jag kan verkligen inte komma på någon som helst logisk förklaring till det. Liksom, jag har två människor i hela klassen som jag verkligen känner och kan prata med, så varför i hela helvete vill jag tillbaka?
Antagligen är det för att dom flesta i klassen är så otroligt sköna människor, och det är något jag saknar nu. Men som sagt så känner jag dom inte, inte ens lite. Fruktansvärt tråkigt, men vad ska man egentligen göra?
Hur det än är så saknar jag iallafall klassen. Otroligt mycket. Believe it or not.
Men äsch, jag har inte tid att sitta här och vara djup. Känns liksom inte som min grej. Istället ska jag sätta mig i ett annat hörn av lägenheten och invänta att Mikaaaal slutar jobba. Sen blir det skoj igen.

Imorgon ska jag försöka ta mig tid till att sammanfatta mitt peace&love i ett inlägg. Så det kan ni få stackars trogna läsare få se fram emot.
Och ja, just det, om någon missat det så är Michael Jackson död. Helt på riktigt.