110308 -

Inatt fick Stefan sms om att Anders hade blivit pappa. Jag grinade. Innan det kollade jag på en unge i minuten på 4an. Jag grinade då med. Det är något med mig och bebisar alltså.. Jag grinar jämt när jag ser dem födas på TV eller får se en bild på någon bekants bebis. Kan ju tillägga att det inte är av sorg eller rädsla. Det är glädjetårar. Jag är iiiiiinte blödig.. Inte alls. Nää äää rå..
Men faktiskt så glimtade jag en liiiiten glädjetår i den där karln's ögonvrå också. Då kände jag mig lite coolare.
Förresten så mötte jag en invandrare som nästan kunde svenska igår. Han började konversationen med "Tjiiiiina", jag ignorerade vänligt men bestämt genom att titta åt ett annat håll. Då kläcker han ur sig "Vaa soooeeet du eeer vaaafaaaaan!" Ehh, tack?
Kan ju inte direkt påstå att det kändes bättre av att hela hans land stod bakom och skrek något obegribligt heller. DET var obehagligt på riktigt.
Tack och adjö.

Kommentarer
Postat av: Karolina

Det är Håkan!:D Jag grinar också för bebisar, det är ju liksom mirakel juuue!

2011-03-13 @ 17:53:30
URL: http://princessoats.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0