090912 -I dream a dream that can't come true.

Om ganska exakt 7 dagar och femtio minuter är jag arton. Alltså arton år. Det känns inte klokt någonstans.
Fast ändå känns det jävligt bra. Ursäkta uttrycket, men så är det. Jag är liksom snart fri att göra vad sjutton jag vill. (Okej då, kanske inte mörda, knarka, råna en bank.. etc. Men äh, ni fattar!)
Jag får ta körkort. Nog för att det kommer ta ett bra tag innan det inträffar. Jag är verkligen totalt värdelös på det där med bilkörning alltså. Jag får även sjukanmäla mig helt själv. Som jag har längtat!
Sen får vi inte glömma det där med krogrundor och dylikt. Det är ju faktiskt höjdpunkten med att uppnå denna ålder.
Aldrig mer kommer jag behöva hoppa över staketet till pubben på storön. Jag kommer kunna trycka upp legitimationen i ansiktet på dom där sura jävla vakterna. Dom ska allt få se. Och som jag ska njuta av det!

Nu är det iallafall äntligen helg. Lördag för att vara exakt. Inte länge till dock. Helgerna går verkligen alldeles för fort. Veckorna går desto saktare.. Det är himla konstigt det där.
Veckorna kan gärna få skynda på lite. Åtminstonde fram till vecka 44. För då är det lov.
Efter det är det nämligen praktik som gäller i tre hela veckor. Jag kunde inte längta mindre.
Men ja, tillbaka till nutiden. Idag har jag sovit. Sen har jag kollat på one tree hill. Nu på kvällskvisten har jag dock vart lite mer aktiv. Började med att införskaffa lite onyttigheter i form av godis med Anna. Sen ägnade vi en timme åt att hålla Joel sällskap i campingen reception. Det var... givande. Eller nåt. Att Zlatan visades på tvn var iallafall mycket givande.
Efter det gick vi till Marcus och tittade på hans nya kärlek. Nämligen en nio veckors hundvalp. Mitt hjärta smälte lite grann.
Nu sitter jag hemma i min säng och lyssnar på musik. En helt vanlig kväll i mitt liv med andra ord.

Förresten börjar jag tröttna rejält på denna svininfluensa. Alltså, den är inte farligare än en vanlig influensa. När ska folk inse det? Dör man så dör man liksom, finns inget man kan göra åt det i vilket fall som helst. Inte för att jag tror risken är så väldigt stor faktiskt. Men ändå.
Det blir ju inte direkt bättre av att det skrivs om denna influensa HELA tiden. Inte heller att folk oroar sig som aldrig förr. Slappna av vafan! Jag blir inte klok på det här. Antar att många andra tycker som mig. Kanske vi borde bilda en klubb?
Och på tal om svininfluensan -Det är fruktansvärt roligt att hosta eller eventuellt nysa i stora folksamlingar, typ på bussen eller i kassakön på konsum. Folk ser verkligen livrädda ut och flyttar sig i motsatt riktning snabbare än snabbt.
Det är verkligen något jag rekomenderar för folk med lika tråkigt liv som mig.
Hysteriskt roligt vill jag lova!

Det här inlägget har tagit mig ett bra tag att skriva. Så nu är det ganska precist 7 dagar kvar.
Utifall någon skulle vara intresserad av att veta det liksom.

Godnatt.


Kommentarer
Postat av: Fanny

haha vi får gå och vara sjuka på stan någon dag ;)

2009-09-13 @ 16:36:11
URL: http://fannyjaderfeldt.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0